Gul, röd, eller rosa – vilken färg får Storkyrkan efter sin renovering?

Att renovera en så anrik byggnad med ett så stort historiskt och kulturellt värde som Storkyrkan i Gamla Stan i Stockholm är ingen enkel sak. Speciellt inte när kyrkan ska återfå sitt forna utseende –precis som den såg ut efter renoveringen från 1740. För att lyckas krävs en otrolig känsla för detaljer. Renoveringen har genomförts i nära samarbete med antikvarier som säkerställer att allt ska se ut precis som det gjorde för nästan 300 år sedan. Även Storkyrkans fasad, och alla dess detaljer, ska återfå de kulörer som stadsarkitekt JE Carlberg valde till kyrkan år 1740. Och att det blir rätt kulör vet man med säkerhet. Man har nämligen hittat två små putsbitar daterade till 1743 där originalfärgen finns bevarad i gott skick. Engwall o. Claesson har levererat den linoljefärg som använts till renoveringen av fasaden och varit med och brutit fram exakt rätt kulör utifrån de bevarade färgproverna.

En kyrka som förändrats över tid

Storkyrkan invigdes redan år 1306, men byggandet påbörjades troligtvis redan på 1200-talet. Hit vallfärdar tusentals turister varje år, och här gifter sig också de flesta svenska kungligheter. Storkyrkan har länge tornat som en juvel på Slottsbackens höjd, och varit en självklar del av Stockholms stadsbild. Men kyrkan, så som vi känner igen den idag, har förändrats genom tiden. En av de mest framstående förändringarna genomfördes på 1700-talet när stadsarkitekt Carlberg beslöt att en ny lanternin, det vill säga kyrkans torn, skulle byggas på toppen. Det är också kyrkans torn som föranlett den renovering som pågått sedan 2018. Under det plåtklädda taket upptäcktes skador på träkonstruktionen och man beslöt därför att renovera hela Storkyrkan och återställa dess utseende precis som det såg ut efter 1740-talets renovering. Vi har pratat med Lasse Sandberg som ansvarat för ommålningen av Storkyrkan.

Hej Lasse! Vad är det som målats egentligen?

- Vi har målat hela Storkyrkans utsida för att likna kyrkan som den såg ut på 1740-talet när den renoverades och fick den färg den återigen ska få. Vi har målat allt från fasaden till alla hörnkedjor, fönster, portar, och tornet i koppar.

Hur känns det att vara en del av ett sådant här projekt, som både kan vara rätt känsligt och också har stor påverkan på stadsbilden? 

- Storkyrkan är Stockholms domkyrka och är på många sätt en av Sveriges viktigaste kyrkor. En sådan här omfattande renovering, och sättet man genomför den på, sätter också tonen för renoveringen av andra kyrkor runt om i landet. Att sätta alla detaljer, välja rätt material och på så sätt göra ett exempel av den här renoveringen är därför viktigt. Det här blir till mångt och mycket ett riktmärke för andra kyrkor att följa.

- Valet av material är, som sagt, otroligt viktigt. Man måste välja ett material som man vet åldras bra och ger den rätta patinan när det bryts ned med tiden. Hantverket ska även göras enligt konstens alla regler. Det vi ser målat i grått är gjort för att efterlikna sten, precis som man gjorde när det begav sig. Engwall o. Claesson har levererat all linoljefärg som använts till allt man ser målat på fasaden. Tornet i koppar är målat brunt, även det med utvändig linoljefärg från Engwall o. Claesson. Efter sekelskiftet blev det ganska ovanligt att måla koppar, men under 17- och 1800-talet gjorde man ofta det.

Varför föll valet på linoljefärg från Engwall o. Claesson?

- Kort sagt handlar det om hög leveranssäkerhet och kulörsäkerhet i brytningen. I ett sådant här projekt är det otroligt viktigt att kunna leverera stora mängder färg på kort tid. Stora projekt kräver mycket färg, och jag visste att Engwall o. Claesson kunde leverera på det. Sen är självklart kvalitén viktigt, och att resultatet håller över tid. Att välja en leverantör med de rätta referenserna som lever upp till alla krav har varit viktigt från dag ett.

Hur har valet av kulör gått till, och hur har ni fått fram den? 

- Kulören till alla exteriöra detaljer som målats har brutits för att helt och hållet efterlikna hur kyrkan såg ut under 1700-talet. Kulören har brutits genom många olika prover tillsammans med både arkitekter och antikvarier. Processen är minst sagt rigorös och omständlig. För varje liten detalj som målats har flera färgprover gjorts, och allt ska godkännas av både arkitekt och antikvarie. De flesta kulörer är fribrutna och framtagna på plats, och saknar essenskulörer. Man gör som förr helt enkelt, och jobbar med att blanda pigmenten direkt i färgen – inte utifrån NCS-kartor. Det brunmålade koppartornet är till exempel terrapigment, och de grå partierna är umbra i botten. Färgen fribryts och finjusteras tills rätt kulör hittas efter att antikvarierna gett sina sista synpunkter. Vilken exakt NCS kulör som vi landat i får vi nog återkomma med.

Det har skrivits i tidningar att kulören man landat i är en ljust gulrosa färg. Hur skulle du beskriva det slutgiltiga resultatet? 

- Storkyrkan är som en liten rosa bakelse som kommer dominera hela stadsbilden och slottsbacken upp, och kulören efterliknar precis Carlbergs val från år 1740. När alla ställningar kommer ner i slutet av januari 2022 får vi alla se den i sin prakt.

Storkyrkan innan renoveringen. Bild: Svenska Kyrkan

Smygtitt på den slutliga kulören sedd på samma gavel som ovan. Bild: Rippler/Engwall o. Claesson